Flera kommuner runt om i landet arbetar just nu med att ta fram olika typer av dokument för att strukturera sitt vattenarbete. För en tid sedan fattade kommunfullmäktige i Vallentuna kommun beslut om en blåplan*. Den ska ge vägledning för hur kommunens verksamheter ska bidra i vattenvårdsarbetet. Jenny Enberg, projektledare för strategisk vattenplanering i Rich Waters, träffade Frida Hellblom, vattensamordnare på Vallentuna kommun, för att ta reda på mer.
Hur började arbetet med er blåplan?
Vallentuna kommun ville ha en struktur för sitt vattenvårdsarbete. Vi såg det som viktigt att komma överens om vem som är ansvarig för vad inom vår organisation när det gäller just vatten. Vi såg också ett behov av att ha mandat att enklare kunna ta beslut och med en politiskt antagen blåplan i ryggen kan vi göra vissa ställningstaganden på ett smidigare sätt.
Från allra första början var det den politiska organisationen som beställde en blåplan, sedan fick tjänstemannaorganisationen uppdraget och en intern arbetsgrupp arbetade, tillsammans med en konsult, fram stommen till blåplanen. Den beslutades av kommunfullmäktige i januari i år.
Vilka är dina råd till en kommun som ska ta fram en blåplan eller vattenplan?
Att de engagerar flera på kommunen i arbetet med planen. Om en konsult anlitas, låt det inte bara bli ett konsultuppdrag. Det är viktigt att kommunen är med i arbetet och diskuterar och ger synpunkter. Om fler deltar i arbetet så tror jag att slutresultatet används på ett annat sätt, i annat fall kan den riskera att bli en hyllvärmare. Det är också bra att uppdraget att ta fram en plan kommer från politiken. Det gör själva arbetet med att ta fram dokumentet mycket enklare.
Ett annat tips är att reflektera över vilken typ av dokument man tar fram innan arbetet påbörjas. Till exempel kan man ställa sig frågan om planen ska vara ett tillägg till översiktsplanen eller ett annat strategiskt dokument. Vår blåplan är till exempel inte på samma detaljerade nivå som ett lokalt åtgärdsprogram – utan mer en form av avsiktsförklaring och ett inriktningsbeslut för hantering av kommunens vattenfrågor. Det är den inledande delen av planen, själva strategin, som är antagen av vår kommunfullmäktige. Strategin följs sedan av en mer beskrivande del som utgör underlag i det fortsatta vattenarbetet.
Även om vi hade en ganska problemfri väg till beslut så tror jag att det största jobbet kommer i genomförandefasen och att det nu gäller att vi gör det som vi sa att vi skulle göra. I detta är förstås finansieringsfrågan väldigt viktig. Ett tips är att därför att lyssna av vad som är på gång kring de statliga bidragsstöden och se vad som finns att söka från dem för att växla upp den egna vattenbudgeten. Vi vill använda blåplanen för att skapa medvind för att hitta fler finansieringskällor än endast skattemedel.
Vilken har varit den största utmaningen?
Jag tror att vi i Vallentuna har ungefär samma utmaningar som andra kommuner. Vi behöver bland annat hitta former för vår interna organisation och vi behöver hitta arbetssätt som fungerar med till exempel markägare. Vallentuna är en mellanstor kommun med ungefär 34 000 invånare och har en markanvändning som till allra största del består av skogsmark, jordbruksmark och åkermark. En stor andel av sjöarna är sänkta och det finns många markavvattningsföretag i kommunen. Åtgärder som återskapande av vattenhushållande strukturer i landskapet är en viktig fråga som behöver diskuteras i samverkan med markägare. För att det ska bli bra, med rätt åtgärd på rätt plats, och för att öka vår samverkan, bjöd vi in markägare och de som brukar marken till ett dialogmöte på världsvattendagen.
Hade ni användning av Handbok för strategisk vattenplanering eller vattenplanering.se i ert arbete med blåplanen?
Ja, det hade vi. Handboken gav oss en känsla av att arbetet är görbart. Det är möjligt att grotta ned sig i detaljer i handbokens alla steg om man vill, men om man ser till hela handbokens process så ger den verkligen ett bra helikopterperspektiv över hur man kan arbeta med sin vattenplanering.
Slutligen: vilka är dina tre bästa tips för hur man lyckas med vattenarbetet?
- Dialog är viktigt.
- Håll kontakt med universitet och högskolor för potentiella samarbeten. Akademin söker ofta partners för att testa olika idéer och det kan vara gynnsamt för en kommun att delta.
- Lyssna av vad som är på gång kring finansiering när du tar fram en blåplan – detta för att förstärka budgeten för ert arbete ytterligare.
Olika typer av vattendokument
*En blåplan och en vattenplan är två olika namn på ett vattendokument med en mer strategisk inriktning. Det finns ingen nationell standard för vad en blåplan ska innehålla men ofta innehåller den visioner eller mål med vattenarbetet, organisation, den har förankrats och beslutats i den politiskt styrda organisationen och det åtminstone på ett övergripande perspektiv beskriver åtgärdsbehov för att nå målen. I en av bilagorna i handboken finns en överblick över inriktning för olika typer av vattendokument.
Läs Bilaga 4 e: Vattendokument – en orientering i Handbok för strategisk kommunal vattenplanering
