Ordlistan innehåller de vanligaste förkortningarna och generella begrepp inom vattenplanering, och som används i handboken.
Förkortningar
EBH Efterbehandling av förorenade områden
GIS Geografiskt informationssystem
HaV Havs- och vattenmyndigheten
LÅP Lokalt åtgärdsprogram
PBL Plan- och bygglagen
VA Vatten och avlopp
Generella begrepp
Administrativ gräns:
en icke-fysisk, juridisk gräns mellan två administrativa områden, till exempel två kommuner, län eller regioner.
Avrinningsområde:
det område som har ett gemensamt utlopp för vatten. All nederbörd som faller inom området rinner till samma utlopp. Avrinningsområden finns på olika skala, även delavrinningsområden.
Avloppsvatten:
vatten från hushåll och verksamheter, till exempel toaletter, dusch, golvbrunnar, disk och tvätt.
Blåplan:
ett strategiskt planeringsdokument där förutsättningar, mål, åtgärder, organisation och ansvar relaterat till vatten i kommunen sammanfattas. Används oftare i kommuner med stor andel hårdyta, och fokuserar på urbana områden. Liknar en vattenplan.
Dagvatten:
allt vatten som tillfälligt finns på ytan av landskapet, till exempel regnvatten och smältvatten. I praktiken mest använt i tätortsmiljö.
Dagvattenanläggning:
avser alla typer av anläggningar som har som syfte att fördröja och/eller rena dagvatten.
Dagvattendamm:
en form av dagvattenanläggning där en permanent vattenspegel anläggs. Syftet är att skapa yta där fördröjning av dagvattenflöden tillåts, samt en viss rening genom sedimentation av partiklar.
Dagvattenhantering:
beskrivning av hur dagvattnet inom ett område ska hanteras. Regler om dagvattenhantering och vad som ska tas upp i en detaljplan finns i Plan- och bygglagen.
Dagvattenplan/Dagvattenstrategi:
Planerings- och beslutsunderlag, ofta med mål och åtgärder, för att tydliggöra och effektivisera arbetet med dagvatten. Kan ingå i VA-plan.
Dagvattenpolicy:
principiella riktlinjer och ställningstaganden gällande dagvatten. Kan ingå som del i dagvattenplan och/eller VA-plan.
Datavärd:
organisation som ansvarar för nationell publicering av data inom ett specifikt område.
Delavrinningsområde:
en del av ett avrinningsområde som töms i en vattenförekomst inom avrinningsområdet, till exempel tillrinningsområdet för ett biflöde till ett större vattendrag.
Deponi:
plats där avfall som inte går att återvinna eller bränna samlas för kontrollerad lagring. Fram till 1990-talet lades dock det mesta avfallet på deponi varför de ofta är punktkällor för föroreningar.
Detaljplan:
ett dokument som beskriver hur en avgränsad yta får bebyggas och hur mark och vatten inom området får eller inte får exploateras. Lagbindande.
Diffusa källor:
källor som enskilt inte har så stor miljöpåverkan, men som tillsammans kan medföra betydande konsekvenser, till exempel enskilda avlopp, näringsläckage från skogs- och jordbruksmark, eller fritidsbåtar. De är ofta svåra att härleda till en specifik plats. Motsats till punktkälla.
Dricksvatten:
sötvatten som är avsett som livsmedel. Dricksvatten i Sverige ska uppnå den kvalitet som beskrivs i dricksvattendirektivet.
Dricksvattendirektivet:
Ett EU-direktiv som har införlivats i svensk lag genom föreskrifter utfärdade av Livsmedelsverket.
Ekologisk status:
bedömning av kvaliteten på växt- och djurarter (biologiska kvalitetsfaktorer), fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (egenskaper kring form och flöden) som utförs av Vattenmyndigheterna. Om vattenförekomsten är kraftigt modifierad används begreppet ”potential” istället för status.
Ekosystemtjänst:
de resurser naturen kan bidra med till samhället, till exempel material, mat och rekreation.
Enskilda avlopp:
små avlopp som inte är kopplade till allmän VA-anläggning.
EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet):
det EU-direktiv som beskriver vilka miljökvalitetsnormer för vatten som ska följas i EU-länders vattenförekomster. Vattendirektivet strävar mot att säkerställa framtida dricksvattentillgång och ett naturligt växt- och djurliv.
Exploatering:
att använda en resurs, till exempel mark för bebyggelse eller vatten för kraft.
Geodata:
data med olika egenskaper kopplade till geografiskt läge. Exempel kan vara föroreningar, naturreservatsbestämmelser, eller förekomst av hotad art.
GIS:
Geografiskt InformationsSystem är ett datasystem för att lagra, analysera och visualisera geodata.
Gränsvärde:
en fastslagen gräns för hur hög eller låg en halt av ett visst ämne får vara. Gränsvärden kan finnas som recipient- eller utsläppsvärden och kan knytas till miljötillstånd för en verksamhet.
Havs- och vattenmyndigheten:
en statlig myndighet med ansvar för förvaltning av hav, sjöar och vattendrag.
Hydromorfologi:
förhållandena i ett vatten gällande dess form, möjlighet för arter att vandra och hur flöden påverkas
Iterativ:
upprepande process där man prövar sig fram tills man hittat en fungerande lösning.
Kemisk status:
bedömning av förekomsten av 45 prioriterade ämnen redovisade i vattendirektivet (2008/105/EG).
Klimatanpassning:
hur samhället anpassas för att bättre kunna motstå förväntade klimatförändringar.
Kustvatten:
havsvatten upp till en sjömil utanför baslinjen, som är den yttersta strandlinjen, (för biologiska kvalitetskriterier) eller gränser för territorialvatten på 12 sjömil (för kemiska kvalitetskriterier).
Lokalt åtgärdsprogram:
beskriver förutsättningar, mål, åtgärder, organisation och ansvar för ett mindre, avgränsat område. Mer fokuserat och detaljerat än en vattenplan. Kan användas som planeringsunderlag eller komplement till andra styrdokument.
Mikroplast:
plastpartiklar mindre än 5 mm.
Miljöbalken:
den del i den svenska lagtexten som syftar till att främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. I miljöbalken beskrivs bland annat vattenverksamheter, tillsynsmyndigheter, tillståndsplikter, allmänna hänsynsregler, etc.
Miljökvalitetsnorm:
ett juridiskt styrmedel som beskriver den högsta eller lägsta tillåtna halten av ett ämne i miljön. Finns för luft, vatten och buller. De för vatten beslutas av vattendelegationen i respektive vattendistrikt.
Miljökvalitetsmål:
16 nationella mål beslutade av Sveriges riksdag som vägvisare för miljöarbetet.
Miljöövervakning:
dokumentation av miljötillståndet i Sverige inom olika tematiska områden. Miljöövervakning sker nationellt, regionalt och lokalt av olika myndigheter. Ej att förväxla med uppföljning som vanligtvis kopplas till åtgärder.
Nationell datavärd:
se datavärd.
Naturvärde:
något som har betydelse för biologisk mångfald.
Näringsämne:
Ämnen viktiga för grödors eller växtplanktons tillväxt. Inom miljöarbetet brukar termen användas synonymt med gödningsämnen där framförallt kväve och fosfor bidrar till övergödning när halterna blir för höga.
Plan- och bygglagen:
lagtext som beskriver bestämmelser gällande planläggning av mark, vatten samt om byggande. Denna är kopplad till detaljplaner, miljökvalitetsnormer, dagvattenhantering, etc.
Provtagningsprogram:
ett program för hur ofta och vilken typ av prover som ska tas i ett vatten. Programmen ingår ofta i egenkontroll för verksamheter, dricksvattenanläggningar eller åtgärdsprogram.
Punktkälla:
utsläppskälla med hög spårbarhet och tydlig härkomst. Exempel kan vara småbåtshamnar, avloppsrör, etc.
Påverkanskälla:
verksamheter, områden eller andra vatten som ger upphov till föroreningar, övergödning eller annan miljöpåverkan. Exempel är jordbruk, industrier, reningsverk, dagvatten.
Recipient:
vattenförekomst som tar emot utsläpp från en verksamhet.
Revaq:
certifieringssystem för minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk, hållbar återföring av växtnäring, samt riskhantering av detta.
Skyfallskartering:
en analys av vilka områden som är sårbara vid kraftig nederbörd och hur dagvatten rör sig och ansamlas på marken.
Spillvatten:
se avloppsvatten.
Synergieffekt:
en effekt som beror av flera samverkande faktorer och där de tillsammans ger ett mer positivt resultat än de enskilda faktorerna för sig.
Tillståndsmyndighet:
den myndighet som prövar tillståndsansökningar från tillståndspliktiga verksamhetsutövare.
Tillståndsplikt:
verksamheter och åtgärder som kan medföra betydande konsekvenser för miljön är tillståndspliktiga enligt miljöbalken, vilket innebär att de måste ha tillstånd innan genomförande.
Tillsyn:
en kontroll för att säkerställa att reglerna enligt miljöbalken efterlevs. Bedrivs av tillsynsmyndigheter.
Tillsynsmyndighet:
tillståndspliktiga verksamheter tilldelas en tillsynsmyndighet som ansvarar för att se till att verksamheten uppfyller alla krav enligt miljöbalken. Detta kan vara en kommun, länsstyrelse eller annan central myndighet.
Tillsynsplan:
tillsynsmyndighetens plan för hur tillsynen ska läggas upp för alla verksamheter som omfattas av tillsyn.
VA:
förkortning för ”vatten och avlopp” och inkluderar allt vatten som går till eller från kunder inom VA-anläggningen, så som dricksvatten och avloppsvatten.
VA-anläggning:
försörjning av vatten och avlopp till bebyggelse och som drivs av kommun, eller annars har förklarats som allmän.
VA-plan:
planeringsunderlag för att ha en effektiv VA-hantering i kommunen, inklusive dagvatten. Ingår i vattenmyndighetens åtgärdsprogram (åtgärd 5).
VA-policy:
principer för hur VA-arbetet ska styras. Kan ingå i VA-plan eller översiktsplan.
Vandringshinder:
fysiska barriärer, till exempel en regleringsdamm, som förhindrar djurs naturliga rörelse mellan till exempel lekplatser och övrigt naturligt habitat. Vandringshinder diskuteras i störst utsträckning gällande fisk, men påverkar även groddjur och utter.
Vattendirektivet:
se EU:s ramdirektiv för vatten.
Vattenförekomst:
Sverige delas in i vattenförekomster efter vattendelegationernas beslut vart sjätte år. Begreppet innefattar sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. De definieras vidare baserat på att antal kriterier så som geologi, hydrologi, etc.
Vattenförsörjningsplan:
beskriver var vattenresurser i en kommun finns, hur de är skyddade och vilka hot som finns.
Vattenförvaltning:
det arbete med vatten som bedrivs av svenska myndigheter tillsammans med kommuner och andra aktörer som nämns i åtgärdsprogrammet för vatten. Samverkan är också en del av vattenförvaltningen som kan krävas för att bättre vattenstatus ska uppnås.
Vattenplan:
ett förvaltningsövergripande strategiskt planeringsdokument där förutsättningar, mål, åtgärder, organisation och ansvar relaterat till vatten i kommunen sammanfattas. Liknar en blåplan.
Vattenresurs:
en naturresurs med möjlighet att ge försörjning av dricksvatten. Kan vara såväl ytvatten som grundvatten.
Vattenråd:
ett regionalt eller lokalt samverkansorgan för vattenfrågor. Olika aktörer träffas och diskuterar vattenrelaterade frågeställningar och problem inom ett geografiskt område.
Vattenstatus:
en vattenförekomst kan klassas enligt kemisk, ekologisk respektive kvantitativ status för att beskriva dess välmående. Status får enligt vattendirektivet ej försämras, och alla vattenförekomster ska uppnå god status till 2027.
Vattenverksamhet:
en verksamhet som uppfyller vissa kriterier enligt 11 kap. miljöbalken. Generellt är det arbete kring eller i vattenområden som flyttar vatten eller påverkar vattenförekomstens form, kvalitet eller kvantitet.
Vattenvårdsförbund:
en organisation som samordnar sig kring ett områdes vatten. Vattenvårdsförbund kan drivas av kommunala förvaltningar, privata företag eller andra organisationer. Kan ske på olika skala, till exempel enskilda vattenförekomster eller hela avrinningsområden. Bedriver ofta också miljöövervakning.
Verksamhetsutövare:
den som bedriver, har bedrivit eller avser att bedriva en verksamhet eller åtgärd i ett område. Denne är ansvarig för att verksamheten följer kraven enligt miljöbalken och för eventuellt återställande arbete.
Våtmark:
mark där vattennivån under stora delar av året ligger något under eller över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden räknas som våtmarker.
Ytvatten:
allt vatten som syns, till exempel sjöar, vattendrag och hav.
Älvgrupp:
ett forum för samordning av berörda aktörer längs en avgränsad vattenförekomst, till exempel verksamhetsutövare inom avrinningsområdet men också offentliga aktörer. Länsstyrelsen är ofta sammankallande.
Övergödning:
tillskott av näringsämnen som leder till att mer näring adderas än som kan tas upp, vilket bland annat kan leda till grumligt vatten, syrebrist, algblomning med mera.
