När du tänker på vattenarbetet i din kommun – ser du en tydlig målsättning med ert vattenarbete? Har ni en effektiv organisation? Värnar ni om, och utvecklar vattnets olika värden; ekologiska, sociala och ekonomiska? Att ni kan nyttja vattnets potential utan att göra avkall på de krav som lagen ställer?
Strategisk vattenplanering handlar om att balansera olika intressen och krav, och att få planeringen att fungera nu och på längre sikt. Det handlar om att skapa ett sammanhållet arbetssätt för kommunens vattenfrågor och beslutsunderlag för skydd, utveckling och nyttjande kommunens vatten nu och i framtiden. Det handlar om en effektivare styrning mot ett gemensamt mål.
De flesta kommuner börjar inte på noll. Många har tagit fram styrande och stödjande dokument för vattenarbetet, bland annat kommunala vattenplaner som anger mål och riktning för vattenarbetet. Sammanfattningsvis kan vi säga att vattenplaneringen bör visa hur arbetet ska bedrivas inom kommunen, på kort sikt och på lång sikt, och att en målinriktad och avvägt vattenarbete sparar både tid och pengar för organisationen och ger bättre effekt i miljön.
Nyckelfrågor för en framgångsrik och hållbar vattenplanering
1. Skapa samsyn för arbetet internt – gemensam målsättning. 2. Skapa en robust intern organisation med tydlig beslutsordning och ansvarsfördelning. 3. Bygga en gemensam kunskapsbas kring problembild och åtgärdsbehov. 4. Prioritera arbetet metodiskt i samverkan med berörda aktörer. Kanske även gemensam finansiering? 5. Följ upp och utvärdera vattenarbetet för fortsatt utveckling och effektivare måluppfyllelse. |
Kommunen har många roller
Vattenplaneringen behöver innefatta kommunens alla olika roller i vattenfrågan: tillsyns- och tillståndsmyndighet, samhällsplanerare, VA-huvudman, dricksvattenproducent och rollerna som markägare och verksamhetsutövare. Planeringen bör vara framtidsinriktad men ändå hantera de utmaningar som kommunen står inför på kort sikt. Planeringen ska också uppfylla de lagkrav som finns i till exempel miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster.
En strategisk vattenplanering är proaktiv istället för reaktiv. |
Många vinster
Varje kommun behöver hitta sitt ”varför” och sitt arbetssätt. Vattenarbetet ska inte, och kan inte, ses som enbart en kostnad. Insikten om olika åtgärders verkliga värde och kringeffekter är nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete. Ett exempel är Botkyrka kommun som beskriver vinsterna i sitt vattenprogram på följande sätt: ”En samsyn kring vattenvärdena är en viktig byggsten i en hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling i kommunen”. En framgångsrik vattenplanering grundar sig alltså inte enbart på lagkrav, exempelvis att följa miljökvalitetsnormerna för vatten, utan drivkraften är oftast en kombination av olika frågor. I växande städer finns till exempel ett särskilt stort behov av bra planeringsunderlag för vattenresurserna. Det sparar pengar i kommunens planarbete eftersom det begränsar utredningskostnader i enskilda detaljplaner. I mindre kommuner finns behov att kombinera frågor för att få resurser att räcka längre.
Sammanfattningsvis kan vi säga att vattenplaneringen bör visa hur arbetet ska bedrivas inom kommunen, på kort sikt och på lång sikt, och att en målinriktad och avvägt vattenarbete sparar både tid och pengar för organisationen och ger bättre effekt i miljön.