Den 28 april arrangerade LIFE IP Rich Waters ett webbinarium där de över 170 medverkande fick veta mer om hur myndigheter och kommuner arbetar med miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Här hittar du anteckningarna!
Tidigare nyhetsartikel om webinariet den 28 april
Minnesanteckningar
Webinariet leddes av moderator Juha Salonsaari, enhetschef på Miljöförvaltningen, Stockholm stad. Som inledning gav Jenny Enberg, projektledare Rich Waters, Länsstyrelsen i Stockholm, en kort beskrivning om LIFE IP Rich Waters-projektet som möjliggjort webbinariet.
Föredrag: Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2022–2027 – Vart är vi på väg
Johanna Söderasp, vattenvårdsdirektör, Vattenmyndigheterna, berättar om arbetet med reviderat åtgärdsprogram för vatten inför nästa förvaltningscykel samt uppföljningen av nuvarande kommunala åtgärder som handlar om fysisk planering.
Frågor och svar
Fråga: Vad innebär SOU-utredningen En utvecklad vattenförvaltning för det fortsatta vattenförvaltningsarbetet?
Svar: Egentligen inte alls i nuläget, förutom att vi såklart yttrat oss i remissförfarandet. Vattenmyndigheternas uppdrag kvarstår då inget beslut ännu är taget från riksdag eller regering och vi arbetar därför utifrån den deadline som vi har i nuläget. Viktigt att observera är att det endast är ett förslag från utredarna i nuläget och att det återstår många steg och beslut på vägen innan en eventuell omorganisation ska ske.
Fråga: Är samråd om nästa åtgärdsprogram öppet för alla kommuner eller bara kommuner i stockholmregionen?
Svar: Samrådet är öppet för alla, inkl. privatpersoner, bransch- och intresseorganisationer, och kommuner i hela Sverige. Vattenmyndigheten arbetar för en lösning om ett helt digitalt samrådsmöte för att göra det så enkelt som möjligt för alla att yttra sig. Samrådet startar 1 november och pågår i sex månader till 30/4. Mer information kommer, bland annat genom vattenmyndigheternas nyhetsbrev Vattenblänk och via www.vattenmyndigheterna.se
Fråga: Inga bindande åtgärder riktar sig till verksamhetsutövare, men vilken möjlighet har kommunen att ställa krav på andra aktörer för att på sikt kunna följa MKN?
Svar: Kommunerna har möjlighet att ställa krav genom tillsynen – hur verksamhetsutövaren kan jobba eller bör jobba. Det är genom traditionella juridiska medel som kommuner har möjlighet att rikta krav mot enskilda. Eftersom åtgärder inte binder enskilda så är det just genom myndigheter och kommunernas beslut (som baseras på åtgärdsprogrammet för vatten enligt vattenförvaltningen) som enskilda kan påverkas indirekt. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet är riktade till myndigheter och kommuner men indirekt eller i andra hand påverkar enskilda verksamhetsutövare.
Fråga: Vad som händer om kommunerna inte följer rättsligt bindande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet? Vad har vattenmyndigheterna för verktyg att ta till om kommunerna inte genomför åtgärderna?
Svar: Det är svårt att säga det eftersom det saknas direkta sanktioner eller andra påtryckningsmedel. Ett förtydligande i miljöbalken vore bra. För vattenmyndigheternas del hänvisar vi till det rättsligt bindande åtgärdsprogram enligt miljöbalken och där vi också ställer krav på återrapportering över hur åtgärdsaktöreran genomför sina åtgärderenligt åtgärdsprogrammet (åtgärd 1). Om åtgärdsaktörerna väljer att inte svara på återrapporteringen så kan vi inte hota med vite eller liknande. Istället arbetar vi med förankring, engagemang, och dialog inom distrikten.
Fråga: Kommer förslagen SOU 2020:10 Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå miljömålet Ingen övergödning att påverka hur man ser på kommunernas roll?
Svar: Vi håller på att svara på remissen nu och har såklart följt arbetet under utredningens gång. Vi ser positivt på alla förslag som kan stärka åtgärdstakten genom information och engagemang, men jag kan inte svara konkret kring förslagen i det här betänkandet.
Föredrag: Boverkets vägledningsarbete om miljökvalitetsnormer för vatten under 2020
Anders Rimne, Boverket berättar om uppstart av vägledningsarbete under året. Han skickar med en uppmaning från Boverket: Anders uppmanar till att skicka in önskemål om arbetet med vägledning och deltagande i nätverket bland kommuner. Anders nämner också att Boverket tänker sig ett fortsatt arbete med att förskjuta fokus från att hantera ”allt i detaljplan” till att istället jobba med MKN i tidigare skede också.
Frågor och svar
Fråga: Vore jättebra om Boverket funderar runt kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantagen i urbana miljöer. Det behövs vägledning kring detta.
Svar: Boverket behöver fundera på detta, inte bara en fråga för Boverket utan samarbete med andra aktörer kommer att krävas under året (främst hösten).
Fråga: Hur ser Boverket på att förskjutet fokus till senare skeden, såsom tekniskt samråd/bygglov?
Svar: Det behövs underlag för att ta hänsyn till detta på detaljplanenivå. Underlaget behöver visa hur man avser att följa normerna. Det underlaget finns till viss del som planeringsunderlag (exempelvis i kommunernas lokala åtgärdsprogram). Det är en fråga att lösa både på praktisk och strategisk nivå på kommunen på vattenförekomstnivå och på regionalnivå.
Fråga: Kommer ni att arbeta med den ”blå tråden” från Länsstyrelse till kommun i vägledningsarbetet?
Svar: Boverkets uppdrag handlar om vad Plan och bygglagen reglerar och våra resurser är begränsade. Samtidigt vet vi att vägledningsarbetet behöver hantera olika lagstiftningar och beskriva detta på ett samordnat och användbart vis.
Föredrag: Länsstyrelsen i Stockholm vägleder kommuner
Helena Holst och Maria Kjell Andrén, planhandläggare ger exempel från Länsstyrelsen i Stockholm om hur de arbetar med att stötta och vägleda, och ställa krav på kommuner i frågor som berör miljökvalitetsnormer i fysisk planering.
Om länsstyrelsens svar på deltagares frågor: Vi vill tillägga att det är Länsstyrelsen i Stockholms bedömning och förhållningssätt som redovisas och inte länsstyrelsegemensam bedömning. Varje länsstyrelse har ett uppdrag att tolka och tillämpa MKN vatten i fysisk planering.
Frågor och svar
Fråga: Dagvattenkonsulter nämner att de beräkningar man kan göra för MKN via tex StormTac inte är helt tillförlitliga. De åtgärder vi föreslår i detaljplaner ger kanske därför inte den förbättring vi har räknat med. Hur kan vi förbättra möjligheterna att höja trovärdigheten på hur vi hanterar MKN?
Svar: StormTac är inte riktigt gjort för att göra bedömning av påverkan på vattenstatus i vattenförekomster. Det verktyget kan endast ge en grov indikation till möjliga effekter av dagvattenhantering i en plan. Det finns inga speciella verktyg ännu för att stämma av utsläpp mot vad vattenförekomsten tål vid behållning av god eller hög status. Att räkna baklänges utifrån statusläget i recipienten kan vara ett lämpligt sätt att väga planens påverkan på status i den.
Fråga: I dagvattenutredningar (detaljplaneskede) då naturmark bebyggs är det svårt att rena till befintliga nivåer (trots bra reningsåtgärder och stora volymer som säkrar att i princip allt vatten renas). Många beställare är oroliga då mängder/halter inte blir i nivå med innan exploatering. Hur ser Länsstyrelserna på ökad föroreningsbelastning trots goda åtgärdsförslag som följer tex åtgärdsnivåer om 20 mm?
Svar: Vi har diskuterat det mycket men vi vill poängtera recipientperspektivet, det handlar om de åtgärder som krävs för recipienten. Det blir olika för olika recipienter oavsett hur planen är. Samtidigt har Stockholms miljöförvaltning kommit fram till att 20 mm fördröjning och bättre rening än sedimentation, tillämpad på samtliga hårdgjorda ytor kan vara tillräckligt för att skydda recipienterna för sämre än god status.
Kommentar från deltagare: Vägen från detaljplan till genomförande (projektering och driftsättning) är lång. Vad som visas i detaljplanen är oftast inte det som sedan projekteras och byggs. Anledningen är bland annat pressad projektekonomi och driftbudgetarna. Vi i kommunerna behöver mer pengar för genomförande av åtgärder för att klara MKN i vatten.
Fråga: Vad anser Länsstyrelsen ligga i kravet på att följa MKN för vatten i fysisk planering? Inte bryta mot äventyrandeförbud + försämringsförbud enligt MB, eller någonting mer?
Svar: Här kan vi hänvisa till Boverkets tolkning av kraven enligt PBL. Vi instämmer med Boverkets tolkning.
Fråga: Hur ser Länsstyrelsen på de lokala åtgärdsprogrammens betydelse vad gäller att säkerställa åtgärder utanför planområdet?
Svar: De lokala åtgärdsprogrammen är ett sätt för olika intressenter att fördela uppgiften att följa miljökvalitetsnormerna i de berörda vattenförekomsterna. Så länge det kvarstår ett åtgärdsbehov går det inte att använda sig av dessa åtgärder för att exploatera ytterligare utan att varje exploatering blir hållbar och inte riskerar att god status kan behållas på sikt. För varje detaljplan gäller att tillräckligt med åtgärder genomförs så att god status kan behållas i recipienterna.
Fråga: Stockholms åtgärdsnivå på 20 mm är ju framtagen för att recipienter i Stockholm ska kunna efterleva MKN. Hur anpassningsbar är åtgärdsnivån även i andra län? Går det att säga något om att 20 mm borde innebära en god rening även i andra kommuner?
Svar: Vi har diskuterat det med andra kommuner men förutsättningarna är olika. Stockholm stad har två exempel som de skickar med. Vägledningsdokument inklusive åtgärdsnivå
Själva åtgärdsnivån beskriven i en rapport
Fråga: Är det klart/finns vägledning att det ställs högre krav för en detaljplan som avvattnas till en känsligare recipient med sämre status? Gäller inte alltid kravet att detaljplanen inte ska försämra förutsättningarna för recipient att följa MKN (dvs. ej öka belastning efter exploatering vs. innan exploatering). Finns det möjlighet att ställa ”tuffare” krav om recipient är känslig?
Svar: Det är alltid utifrån recipientens känslighet kraven ska ställas. Även status i dagsläget är avgörande för vad som kan tillåtas i en exploatering.
Fråga: Vad gäller för tillsyn av dagvattenanläggningar och uppföljning av reningsnivån? Finns någon lagstiftning som stödjer dagvattenanläggningars funktion över tid? Finns det kontroll under utförandet för att säkerställa att dagvattenanläggningar konstrueras som det är sagt?
Svar: Kommunal miljötillsyn och slutbesiktning efter bygglov ska följa upp om dagvattenhanteringen följer de planbestämmelserna och krav som ställts på den under planprocessen. Dagvattenutsläpp får aldrig orsaka olägenhet eller skada för annans egendom eller miljö.
Fråga: I en av bilderna skriver ni ”I Länsstyrelsens roll har vi inte möjlighet att svara på”. Om vi vänder på detta – vad anser ni att ni har möjlighet att svara på i tidiga planeringsdialog?
Svar: Att kommunerna initierar en dialog innan bedömningen gjorts och hur man ska arbeta med frågan. Vi ger gärna en dialog om man är på rätt väg.
Kommentarer från deltagare:
”Det jag lärt mig som gammal inspektör är att enskild fastighet har rätt att leda vatten vidare till VA-huvudman (inom verksamhetsområde) och därför kan inte miljöbalken användas direkt mot enskild fastighet. Däremot kan miljöbalken tillämpas mot VA-huvudmannens anläggning. Tillsynskollegor kan när MB är tillämplig ställa krav på. Sedan finns det slamkrypare som förorenande verksamheter på enskild fastighet (rangeringsgård eller liknande), dessa kan få krav mot sig direkt även om de befinner sig på enskild fastighet.”
Kommentarer från deltagare:
”Seminarium om deltagare är bra.”
”Tänker för kommande ”tillsynsseminarium” att det är viktigt med att vara tydlig med vilken lagstiftning som tillsynen avser. Stor skillnad på innebörden av tillsyn i MB och PBL till exempel. Eller LAV för den delen.”
Jenny uppmanar deltagare att komma med förslag på föredragshållare för ett seminarium om tillsyn om miljökvalitetsnormer för vatten. Inom Rich Waters-projektet anordnar vi gärna fler möten: både webbinarier och fysiska möten (när covid lagt sig). Så länge vi har Rich Waters-projektet så ska vi använda möjligheten att byta erfarenheter och kunskap med varandra.
Fråga: Miljökvalitetsnormer för vatten i detaljplaneringen – exemplet Åtäppan
Karl-Axel Reimer, gruppchef Miljökontoret och Erik Arnaryd, planarkitekt, Södertälje kommun berättar om hur de arbetar med att följa miljökvalitetsnormer i fysisk planering och om en detaljplan som utmanade arbetsprocessen.
Frågor och svar
Fråga: Är alla åtgärderna på kommunal mark, eller några på kvartersmark?
Svar: Kvartersmark, sedan rinner dagvattnet ut i ett befintligt dike som leder till Måsnaren (recipienten).
Fråga: Har det skrivits in i exploateringsavtal?
Svar: Ja
Fråga: Vad händer när det blir nya ägare för fastigheterna
Svar: Alltid svår fråga, men oavsett fastighetsägare måste de förhålla sig till detaljplanen och uppfylla de regler och krav som finns. Blir en fråga om tillsyn.
Fråga: Hur gör ni (Södertälje) för att säkerställa att dagvattenåtgärderna blir genomförda på kvartersmark samt att anläggningarna blir kvar över tid och sköts på rätt sätt?
Svar: Handlar delvis om att skriva in det i avtal med exploatörer så att det går att följa upp, men också generell tillsyn. Kan även säkerställas med bestämmelser i vissa fall, ex. villkor för lov men det har inte skett i exemplet Åtäppan. Över tid så är det en tillsynsfråga.
Fråga: Rekommenderad lösning på 84 % låter väldigt högt. Tror ni att ni kan uppnå det? Vi får många utredningar som antar höga reningseffekter men finns få data som visar att det faktiskt går att rena så mycket?
Svar: Vi förlitar oss på det expertstöd vid tagit. Men det vore värt att göra en uppföljning på olika typer av lösningar och deras effektivitet.
Fråga: Går det att få ta del av plankartan med bestämmelser som inte godkändes av LST?
Svar: Ja, de kan biläggas minnesanteckningarna. (Anm. Finns även i pdfen med presentationer)
Föredrag: Kommuner diskuterar utmaningarna i nuvarande lagstiftning kring dagvattenhantering
Elin Ångman, Projektledare för MER – Mälaren en sjö för miljoner, berättar om MER-kommunernas planer på en gemensam skrivelse om utmaningen att följa miljökvalitetsnormer för vatten med stöd av nuvarande lagstiftning.
Frågor och svar
Fråga: När kommer övriga kommuner att få skrivelsen för kommentarer? Svar: Vi hoppas få ut skrivelsen för kommentarer innan sommaren, men det gäller ju bara MER-kommunerna.
