En kan hävda att detta steg egentligen är det första i en process eftersom det handlar om beslut kring vad som ska göras. I det här sammanhanget menar vi att vi prioriterar efter att vi identifierar vilka som ska vara med i besluten och vi samlat tillräckligt med underlag för att kunna fatta beslut. Vårt förslag till vattenplaneringsprocess är iterativ så det går självklart att hoppa in i vilket steg som helst och ta vid.
En annan sak som bör nämnas är att det förstås inte krävs verktyg för att prioritera (vilket vi ger exempel på här//länk till ny undersida). Verktygen kan dock vara ett bra stöd för att strukturera och sortera bland frågor. Som vi sett många gånger så finns det sällan ekonomiska eller personella resurser för att genomföra samtliga åtgärdsförslag som blivit resultatet av kunskapsinsamlingen. Dessutom finns det olika tidskrav att förhålla sig till. År 2021/2027 ska våra vatten uppnå god vattenstatus enligt vattendirektivet och samtidigt kan vi förvänta oss effekter på samhälle och miljö i ett förändrat klimat.
Kommunen behöver prioritera mellan insatserna, ibland tillsammans med andra aktörer inom avrinningsområdet. Genom att strukturera vattenarbetet, inklusive prioriteringsdiskussionerna, ökar möjligheterna att genomföra rätt åtgärder på rätt plats, och det blir enklare att motivera valet av åtgärder inom organisationen och med externa aktörer. I detta kapitel ges exempel på kommunala erfarenheter och på metoder/verktyg för att värdera och prioritera frågor.
Tre viktiga punkter
1. Prioritera metodiskt!
Hitta en metod eller metoder som passar ert mål. Behovet av åtgärder överskrider ofta budget och därför behöver insatserna prioriteras.
2. Använd kunskapen ni fått
Använd underlaget från kunskapsinsamlingen för att fatta välgrundade och faktabaserade beslut.
3. Prioritera gemensamt
Involvera berörda aktörer och fundera på åtgärdens effekt utgå från ett avrinningsområdesperspektiv. Kanske finns det åtgärdsförslag längre uppströms som ger mer effekt än ett åtgärdsförslag nedströms?
